I förmiddags hade vi bokat en hel timme på Lotushallen, vilket var väldigt kul och dessutom spännande för Digby då han aldrig varit där innan. Vi började med lite rastning och sedan fick killarna sitta instängda i en bur lite, medan jag och pappa förberedde det som vi skulle träna. Jag kan ju inte påstå att jag direkt hade någon plan, jag tänkte nog mest att vi skulle ha lite kul och att Axel skulle få träna lite extra denna veckan.

 

För Digbys del är det mest på skoj, för jag vet att han älskar agility så himla mycket och tycker träning är sjukt kul i allmänhet! Digby är riktigt rolig att köra några vändor med på agilitybanan, han är i princip helt orädd när det gäller hindren. Och även om det inte alltid varit så (från början var han livrädd för hinder samt att gungan tog ett ganska bra tag att lära in), så är det himla kul att se hur orädd han är numera! Idag var han dessutom riktigt snabb, något jag inte direkt förväntade mig då han inte alltid haft den farten. Dessutom har han inte tränat agility ordentligt på över två år nu, så jag förväntade mig verkligen inte att han skulle galoppera i princip hela banan runt och ha sån himla energi. Men, WOW, min älskade Räv kan verkligen imponera!!

 

Axel är ju fortfarande nybörjare, så han har inga direkt krav på sig, utan vi körde lite platt tunnel, runda tunnlar, balansbom, A-hinder och hopphinder. Han var väldigt taggad att träna och skällde en hel del - och skällde non-stop när det var Digbys tur att köra, något som hörs väldigt väl i filmen :P Eftersom han var så taggad, så var det svårt för honom att alltid lyssna på mig och det utmynnade i ett Pumifnatt. Men att bara få ett enda Pumifnatt under en hel timme måste ju ändå vara en bedrift i sig om man är en Pumi som heter Axel! Sen att han skäller är väl något man får ta också, han tycker det är väldigt roligt att träna i alla fall och det visar sig i hans skall :)

 

 

 

 

/ Melanie