Valpkurs - tillfälle 4 av 5

Liten Pumi tycker inte att bussåkande är särskilt kul, men han accepterar det.
 
Nästsista gången på valpkursen, som varit väldigt givande med en sjukt bra instruktör och en härlig blandning av olika hundraser och personligheter och trevliga ägare. Vi har lärt oss en hel del och fått mycket inspiration. Axel är så himla duktig och rolig också, vilket bara gör det hela ännu roligare! Och som han och de andra valparna vuxit i storlek sen första gången - det händer grejer :)
 
Idag var det fokus på koppelhantering, men först hade vi lite repitition av en av förra veckans övningar: "förbjudet godis". Det innebar att man skulle ha en godis i ena handen och fler i den andra. Den handen med en godis i var "förbjuden" och skulle vara stängd till en början, men till slut ska den kunna vara öppen, och hunden ska backa iväg från den. Försöker hunden ta godisen när man öppnar handen, stänger man bara handen igen. Inga kommandon - "nej", eller liknande - används. Den enda konsekvensen är att hunden inte får godisen, helt enkelt. När hunden backar från den "förbjudna" handen, ger man en godis från den andra handen. Axel fattade det här redan förra gången och han förstår till 99% att han inte får ta när man tappar heller, vilket är nästa steg i "förbjudet godis".
 
Nästa övning kallades för "Pendeln", vilket innebar att man skulle ha två godisar i varje hand och när hunden tog ögonkontakt skulle man ge godis på golvet från en av händerna. Då vet hunden inte vilken sida godisen kommer varje gången. Man skulle hålla händerna ut från kroppen, vilket Axel tyckte var skitkul för då kan man hoppa mot händerna och armarna och bita i dem... Men efter en stund förstod han att det enda som gav något var att sitta tyst och lugnt och titta mig i ögonen. Nästa steg var att hålla händerna bakom ryggen, vilket var lättare för Axel eftersom då fanns det inget att hoppa mot.
 
Efter det repeterade vi lite "sitt", "ligg" och "stå". Sitt & stå sitter ganska bra, men det är sämre med ligg. Sitt kan han på kommando och stå kan han också ganska bra (vilket kommer vara praktiskt till utställningen i januari, bara att fortsätta fila på det!) - men ligg, nja där har vi kanske inte hårdtränat. Han förstår principen, men kommandot sitter tyvärr inte där än. Där måste vi träna lite till! Någonstans här hade vi en lite paus, med rastning för de fyrbenta och fika för oss tvåbenta. En nykissad Pumi, en kopp kaffe och en kaka senare var vi redo för nästa pass!
 
Andra delen av det här kurstillfället tränade vi på att få med oss hunden och den fastnar vid något, till exempel en go fläck att nosa på. Då fick vi gå runt i lokalen och när hunden fick syn eller nys på något, gick man nära och erbjöd en godis istället. Det roliga med Axel var att han hade svårt att släppa mig med blicken, för jag har ju godis - "så varför ska man släppa kontakten med henne då?", tyckte Axel... ;) Roligt att se, men när man försöker träna på något vill man ju testa att träna på det också... :P

Nästa övning var lite svårare, där fick vi låna varsin metallskål och lägga en godis i, när hunden såg på. Sen skulle man gå ifrån skålen och locka med sig hunden, för att sedan vända om mot skålen igen en bit ifrån. När hunden drar mot skålen, stannar man och när den kommer tillbaka mot en får den varsågod. Axel och jag har redan tränat lite på liknande, så han kan det där ganska bra. Så vi fick avancera lite, genom att gå förbi skålen. Axel hade mest väldigt fin kontakt med mig hela tiden och skålen betydde inte särskilt mycket för honom, inte när han gick på vänster sidan med skålen på min höger sida. Men när han fick gå nära skålen var det lite svårare. Men han förstod ganska snabbt att jag är nyckeln till skålens innehåll!
 
Sista övningen var att "hälsa fint", med alla tassarna på marken. Detta har Axel svårt med hemma, men på kursen gick det fint. De som var med och inte hade en hund fick vara figuranter, först att vi gick fram till dem och sedan fick dem gå förbi hunden och hälsa på oss förare osv. Och det är ju roligt när Axel inte ens bryr sig om att folk står tätt inpå honom, utan han har fullt fokus på "kvinnan med godiset"... ja, han måste verkligen gilla mig och mitt godis ;) Det är ju kul när godiset bara är hans "gamla tråkiga mat", men ändå tycker han det är det bästa som finns i världen! Knasbollen <3 Det är då man verkligen inser vilken fin valp man har, som verkligen älskar en så otroligt mycket - och jag älskar honom lika mycket tillbaka. Han är fin, min lille knasboll Axel!
 
Kurstillfället avslutades som vanligt med "lugna händer" och avslappning. Axel hade en liten konversation med Tollartjejen som satt bredvid oss idag. Vet inte vad dem snackade om, men något kul var det nog i alla fall! Det är kul att Axel älskar Tollare lika mycket som jag... ;) Nästa gång blir det bland annat lite valplek och då får vi se om Axel är lika "feg" som på valplekisen i oktober eller om han blivit mer vågad sedan dess! Han är intresserad av de andra valparna och skäller på dem om han inte får komma fram. Så förhoppningsvis kommer han leka lite nästa gång! Det blir sista gången med valpkursgänget, kanske lite sorgligt men allting har väl ett slut. Sen blir det inga kurser förrän till våren för oss, då vi ska på vardagslydnad! Men innan dess har vi ju utställning på My Dog i januari att öva inför och fortsätta öva på allting vi lärt oss under valpkursen, så vi är redo för vardagslydnad till våren.
Den här lille skiten har nog ett extra lager med energi undangömt någonstans i sin "lilla" kropp - när han kommer hem flyger han på Digby direkt. Pappas skosnören fick också känna på Axels tänder. Och efter en liten stunds vila ger han sig på sina leksaker. Herregud, säger jag bara...
 
/ Melanie



Tidigare inlägg Nyare inlägg