De senaste dagarna har mest bestått av promenader och lite träning. Digby har fått fortsätta sin träning på "Grip" - något vi inte tränat på många månader nu. För Digby är "Grip" lika med att gripa med tassen om något, just för tillfället har vi tränat med ett stängt paraply. Digby är sjukt duktig på det, men han hatar när paraplyet rör honom vid sidan av halsen och det är lite där vi jobbar just nu - att det ska vara okej med närkontakt med paraplyet. Jag vill så gärna att han ska kunna gripa antingen med ena tassen sittandes, eller sitta "Blomma" (det som vanligtvis kallas "Sitt fint", fast Digbys version innehåller tassarna uppåt för det mesta) och gripa med båda tassarna runt paraplyet. Kanske med lite mer träning en period nu och en period där vi "lägger det på hyllan" lite kan hjälpa - det funkar ibland.

 

Axel har fått gå i skogen lite mer och springa lös en hel del - något han tycker är kul och som han dessutom är duktig på. Han kommer alltid på inkallning, är väldigt lyhörd hela tiden och har stenkoll på mig och stannar upp med jämna mellanrum. Han får sina Pumifnatt, men han kommer alltid tillbaka självmant och på inkallning. För att bara vara fyra månader ung, så är han minsann den duktigaste, snällaste och lydigaste valp jag någonsin träffat. Idag var dessutom mamma med på promenaden, men han var lika duktig för det - det störde inte honom att vi hade extra sällskap, det var snarare mysigt. Det jobbigaste med Axel är ensamhetsträningen, men vi försöker så gott vi kan och alla små steg framåt är bra. Måste säga att han blivit väldigt duktig sedan han kom hit, vilket är över sex veckor sedan nu, och att han kan vara själv på övervåningen efter att han blivit rastad är en stor grej för honom. Imorgon kommer vi fortsätta ensamhetsträningen, har tänkt att jag ska ta en kort promenad runt kvarteret med Zorro och lämna en kamera på så jag får se hur Axel beter sig då. Zita, som vaktar dörren, ska få vara på nedervåningen för att jag vill se hur mycket hon har påverkat Axels skällande - kommer han skälla mindre när bara han och Digby är i köket och hallen själva, eller gör det ingen skillnad? Dessutom är det snällast mot Zita om hon inte behöver vakta så mycket. Denna veckan ska jag börja satsa ordentligt på ensamhetsträningen, eftersom jag har höstlov och har tid att göra mycket med det.

 

Igår kväll tränade vi lite apporteringsövning, att ta tag i leksaken när den låg på golvet och lite sånt enkelt. Axel förstår att det är något med leksaken jag vill, men inte exakt vad. Men att han förstår att han ska gå till den tycker jag är ett ganska stort steg ändå! Ikväll körde vi först lite apporteringsövning, men sen gick jag ganska snabbt över till något som redan sitter men som behöver ett kommando - nämligen "Ligg". Han lägger sig självmant, något som vi egentligen inte tränat på alls men som bara kommit naturligt antar jag. Så idag började jag med kommandot "Ligg". I samband med detta så började jag även med att få honom upp i "Sitt" igen, när han lagt sig ner och fått godis i "Ligg"-position. Han är kvick, lille Axel - han förstår det mesta på några sekunder. När han förstått att ligga ner ger belöning, så fullkomligt slängde han sig ner för att få godis - det tog bara två gånger innan han fattade att lägga sig ner gav något.

 

Igår tog jag lite foton när Axel fick Pumifnatt och så filmade jag honom. Filmer kommer imorgon, men lite bilder kommer här nu :)

Igår fick Axel dessutom träffa en ny person som kommer finnas i hans liv, kanske lite till och från men som han kommer träffa - min lillebror. Min lillebror bor just nu i Skåne, närmare bestämt Lund, därför har Axel inte fått träffa honom förrän igår när vi var och hälsade på. Axel, som den lugna och underbara valp han är, var väldigt trygg i den nya miljön som är min lillebror lägenhet och såklart var Axel lika lugn i att träffa en främmande person. Han bara klev rätt in och hälsade snällt direkt, vilket är precis så jag vill ha honom - social och lugn. Till slut var han så lugn och trött att han somnade på en matta! Hela natten till söndag sov han dessutom i buren i mitt rum, utan protest eller ens visa att han skulle vilja hoppa upp i min säng - en bilresa på 13 mil x2 och att vara social tog på alla hans krafter.

 

Imorgon händer spännande saker! Förutom lite ensamhetsträning, så är det på kvällen äntligen dags för valpkursstart - som vi har längtat efter :D Jag som är alldeles grön på det här med kurser är sjukt spänd för vad som väntar, men såklart lite nervös också. Kommer bli kul att se vad den här kursen kan ge oss!

 

Godnatt :)
/ Melanie