Träning i det regniga mörkret

Idag har vädret varit konstant regnigt och grått. Det kanske inte har regnat hela tiden, men det har varit blött och tråkigt ute hela tiden. Så träning blev det ingen förrän på kvällen. Då gick jag ut till "Planen" och tränade med Axel. Dels blev det lite kontakt, början till fotgående - att han följde mina händer, vilket han redan gör så det var inte så svårt tyckte han - och även lite början till apportering, men inte mycket krav. Han kom med leksaken några gånger, men mest busade han runt med den i halvmörkret. Och när han väl insåg att "Jaha, men mamma har ju godis så varför ska jag komma MED leksaken, när jag kan komma utan den och få godis ändå!" - men han är ju bara ung och jag blir alltid superglad (= jag gör värsta showen) varje gång han kommer till mig med leksaken. Men det här kommer med tiden - han kommer bli en apporterande Pumi med tiden :)
Efter Axel fick Digby följa med ut och träna lite. Och vilken stjärna Digby var ikväll! Jag blev helt "wow:ad" av att träna med honom idag. Började med lite fotgående, vilket Digby inte är duktig på när vi går promenader men när vi tränar på ett och samma ställe så är han faktiskt väldigt duktig! Han har så mycket att hålla koll på under promenaderna, att han inte har tid att fokusera på lydnad och detta accepterar jag - jag är bara glad om han inte blir alldeles för stressad och galen vid hundmöten och därför kräver jag heller inget fotgående på promenader. Efter lite fotgående körde vi apportering, vilket han alltid är en stjärna på när det finns godis som utbyte! Jag testade något som jag aldrig gjort tidigare med honom, vilket var att sätta Digby ner - nu var det dessutom ganska mycket mörkare än när Axel var ute med mig - och sedan gå bakom ett par träd, gömma leksaken han apporterade och sedan gå tillbaka mot honom. Jag gick dessutom runt Digby, alltså jag kom in på hans vänstersida för att sedan ställa mig i fotposition och skicka iväg honom med kommandot "Hämta". Och som han sprang iväg i full galopp, letade upp leksaken och kom i full galopp tillbaka mot mig! Jag har aldrig sett honom galoppera så bestämt med en leksak mot mig, så jag blev både förvånad och överlycklig, med alla lyckotjut som hör till - haha ;) Vi körde samma sak en gång till, fast jag la den vid något annat träd och han hittade den igen och kom i full galopp tillbaka med leksaken återigen. Och jag blev ju eld och lågor för att han kom i full galopp, dessutom för andra gången inom några minuter! Det här var så himla nytt och så roligt - han har aldrig kommit galopperande så fint till mig med en leksak och nu gjorde han det mer än en gång! Jag var bara "WOW!" hela tiden efter det och försökte på bästa sätt förklara hur jäkla duktig han är, hur jäkla stolt jag är och vilken jäkla stjärna han är. Efter de två gångerna gick vi in för att jag ville sluta på ett bra sätt och att ha skulle gå in med svansen, eller "flaggan", i topp! Han var så stolt själv också, det märktes när vi kampade oss hemåt med leksaken. Min fina, rätt ivriga retriever, min underbara bästis och bästaste Digby <3
Under dagen sorterade jag också bland en massa hundgrejer. En del ska slängas, en del planerar jag att sälja för att andra ska kunna ha nytta av saker jag inte har nytta av längre - men det mesta sparas såklart, för jag har svårt att sortera ut... ;) Och så kan faktiskt ganska mycket av hundgrejerna som inte någon av hundarna använder just nu komma till nytta för Axel, tänker jag!
Vardagsrummet var ganska ockuperat hela dagen... Men det mesta är undanplockat nu, bara lite kvar att ställa i ordning imorgon :)
 
/ Melanie








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: