Axels första äventyr
Idag gjorde vi vårat första äventyr tillsammans, jag och Axel - ja och pappa som chaufför också. På förmiddagen tog vi bilen till Arken Zoo och Hööks på Stenalyckan, där vi shoppade lite. Inne på Arken Zoo var Axel hur duktig som helst, men lite motsträvig då han gick i koppel mer "på riktigt" för första gången när vi gick in där. Dörren in var lite läskig och ljudet från klockan som lät när man skulle in var ännu läskigare, tyckte Axel. Men han klarade att gå in utan att dörren och klockan åt upp honom! Lite läskigt var det att vara i djuraffären, men efter bara några minuter hade han gjort sig lite hemmastadd. Fast att stå stilla medan mamma kollar på halsband åt honom är inte kul, då gnälls det som bara den. Men att man får godis när man är tyst eller duktig, det förstår han minsann! Vi kom ut därifrån med en guldig, hjärtformad namnbricka där det står Axel och mitt mobilnummer, en grön repstock och två ringar som jag trodde kunde funka som bitringar, men som egentligen inte var bitringar - vi får väl se hur länge dem håller... ;) Ja, och mer kaninmat till Staffan också!
Sedan åkte vi vidare till Hööks, bara en liten bit bort. Att åka bil verkar inte vara Axels favoritaktivitet, men han vänjer sig. Lite gnäll och så men än så länge ingen spya, i alla fall! När vi skulle in på Hööks var det också läskigt, så jag bar in honom istället för att bråka. Lite gnäll där också, men efter en stund tröttnade han och la sig ner. Och så somnade han nästan, för att hans mamma är så seg - hahaha :P På Hööks hittade vi ett fint halsband som kommer passa ett tag i alla fall, ett koppel som matchar, ett retrieverkoppel som jag gillade och en liten, grön matskål.
På väg hem stannade vi till på City Gross och pappa gick in och handlade lite grejer. Då gick jag och Axel på gräset utanför bilen och tränade lite kontakt. Men Axel ville helst busa, så vi satte oss lugnt ner istället och tittade på bilarna som åkte förbi på vägen - något han verkar tycka är kul.
När vi kom hem fick han sitt första bad. Efter kissincidenten i bilen på väg hem igår, så behövdes det. Nu luktar han gurka och melon :) Efter badet frös han, så han fick ha en tröja som egentligen är Kajsas. Det var lite annorlunda och konstigt sa lille Axel, men han fann sig i det ändå och tyckte nog den värmde gott, eftersom han sov lääänge i den sen.
På eftermiddagen fick Axel upptäcka trädgården på baksidan lite mer. Igår var han bara där en snabb sväng, men idag fick han vara där lite längre och lyssna på ljuden som finns, titta på saker och nosa runt lite. Digby fick också komma ut i trädgården med Axel. Idag var Axel lite modigare med Digby och följde med faktiskt med ut på gräset. Axel höll sig dock i närheten av mig, för han se mig som tryggheten. Eftersom Digby är lite hetsig ibland, han vill så mycket på en gång, så gjorde han såklart misstaget att göra Axel lite rädd och då ville han inte leka. Men vi tar det dag för dag och i små doser, det kommer nog gå bra till slut - det tar bara lite tid. Digby lyssnar i alla fall på mig när jag säger att det räcker eller att han ska lägga sig ner, vilket är jättebra för att vara Digby - han som inte lyssnar på mycket jag säger vanligtvis. Jag är förvånad över att Digby lyssnar överhuvudtaget när det är en ny hund i närheten, men det gör han och det gillar jag.
Att det skulle funka med Axel och Digby hade jag ingen tvekan om, eftersom han gillar andra hundar. Sen att det inte funkar som jag tänkt mig just nu, är väl en annan sak - men jag är säker på att Digby kommer få en perfekt lekkompis med tiden. Men att det skulle funka så himla bra med Zita, det är något jag verkligen inte förväntat mig. Zita kan uppfattas som något bitchig ibland och det är inte alla hundar som tycker om henne eller som hon tycker om eller funkar med. Nu är ju Axel en valp, så han anpassar ju sig mer efter de vuxna - men jag trodde mer att Zita inte skulle gilla honom så mycket. Men Zita är fullkomligt kär i honom! Hon vill gärna busa med honom, vill att han ska pussa på henne och så vidare. Det här känns lite som en dröm, som att jag inte riktigt kan tro det. Det är väl bara synd för Zita att hon inte får något gensvar från Axel för tillfället, men det kommer nog med tiden - precis som med Digby. Med Kajsa är det ungefär samma sak, Axel leker inte med henne heller nu även om hon hela tiden bjuder in till lek. Kajsa är dock "snällare" än Zita, hon är inte bitchig eller kaxig - Kajsa är som en valp, busig och med ett hjärta av guld. Zorros åsikt är att Axel ska hålla sig på sin kant.
Sedan åkte vi vidare till Hööks, bara en liten bit bort. Att åka bil verkar inte vara Axels favoritaktivitet, men han vänjer sig. Lite gnäll och så men än så länge ingen spya, i alla fall! När vi skulle in på Hööks var det också läskigt, så jag bar in honom istället för att bråka. Lite gnäll där också, men efter en stund tröttnade han och la sig ner. Och så somnade han nästan, för att hans mamma är så seg - hahaha :P På Hööks hittade vi ett fint halsband som kommer passa ett tag i alla fall, ett koppel som matchar, ett retrieverkoppel som jag gillade och en liten, grön matskål.
Koppel, halsband, retrieverkoppel och matskål från Hööks; tuggringar, repstock och namnbricka från Arken Zoo.
En nyfiken liten kille :)
När vi kom hem fick han sitt första bad. Efter kissincidenten i bilen på väg hem igår, så behövdes det. Nu luktar han gurka och melon :) Efter badet frös han, så han fick ha en tröja som egentligen är Kajsas. Det var lite annorlunda och konstigt sa lille Axel, men han fann sig i det ändå och tyckte nog den värmde gott, eftersom han sov lääänge i den sen.
Att det skulle funka med Axel och Digby hade jag ingen tvekan om, eftersom han gillar andra hundar. Sen att det inte funkar som jag tänkt mig just nu, är väl en annan sak - men jag är säker på att Digby kommer få en perfekt lekkompis med tiden. Men att det skulle funka så himla bra med Zita, det är något jag verkligen inte förväntat mig. Zita kan uppfattas som något bitchig ibland och det är inte alla hundar som tycker om henne eller som hon tycker om eller funkar med. Nu är ju Axel en valp, så han anpassar ju sig mer efter de vuxna - men jag trodde mer att Zita inte skulle gilla honom så mycket. Men Zita är fullkomligt kär i honom! Hon vill gärna busa med honom, vill att han ska pussa på henne och så vidare. Det här känns lite som en dröm, som att jag inte riktigt kan tro det. Det är väl bara synd för Zita att hon inte får något gensvar från Axel för tillfället, men det kommer nog med tiden - precis som med Digby. Med Kajsa är det ungefär samma sak, Axel leker inte med henne heller nu även om hon hela tiden bjuder in till lek. Kajsa är dock "snällare" än Zita, hon är inte bitchig eller kaxig - Kajsa är som en valp, busig och med ett hjärta av guld. Zorros åsikt är att Axel ska hålla sig på sin kant.
Digby försökte charma Axel med alla möjliga saker, särskilt gräsrullning och gräsätning, men ingenting visade sig funka för stackars Digby. Axel låg hellre vid mig och tittade på.
På kvällen tog vi en liten lugn "promenad" i Axels takt. Hade inga speciella krav på honom, mer än att han skulle följa efter mig. Om han tog kontakt så fick han beröm och godis. Nosa fick han också göra mycket - det är såååå många nya dofter! Vi testade det nya kopplet och halsbandet för första gången, vilket gick bra och så jättesnyggt ut på honom :D
Det var lite skällande och lite panik när han såg en av de människorna vi mötte, inte vet jag varför. Men jag känner igen det eftersom Digby var ungefär likadan en gång i tiden, så jag vet hur jag kan hantera det. Axel är dock lättare att få kontakt med än vad Digby var när han var liten, så det blir nog inte så svårt att få bukt med. Dessutom är det här en helt ny miljö, så kanske har det med det att göra. Duktig är han i alla fall och börjar mer och mer lyssna på sitt namn, allra mest om man säger "Ax" efter som det har ett S-ljud och är lätt att säga. Lite klicker har vi kommit igång med idag också, så inklickningen är på gång! Även lite sitt-träning har vi hunnit med. När Axel inte riktigt vet vad han ska göra sätter han ner sin lilla rumpa, så han är redan på god väg att lära sig själv sitt - utan att han ens vet om det!
En annan grej som Axel gjorde idag var att han faktiskt lekte med mig för första gången! Han busade med mig och jag blev lite utskälld av honom, men det var kul att se honom så och lite utskällning tål jag :) Nackdelen med det är att han tror att jag alltid vill busa, men med lite träning kommer han förstå skillnaden mellan när jag vill busa och inte vill busa.
Imorgon har jag inte riktigt tänkt ut vad vi ska göra, men mer namnträning såklart - han måste lära sig vad han heter. Och mer klicker, det vill jag lära honom ganska snart eftersom det är en bra grund. Kanske lite inkallning? Vi får se vad dagen erbjuder! Måndagar är min ena lediga dag från skolan och imorgon får jag kan spendera den med det bästa sällskapet - en urgullig liten valp!
Just nu är Axels position min säng, men strax får han lägga sig i sin egen bur för att jag ska sova :)
Godnatt!
På kvällen tog vi en liten lugn "promenad" i Axels takt. Hade inga speciella krav på honom, mer än att han skulle följa efter mig. Om han tog kontakt så fick han beröm och godis. Nosa fick han också göra mycket - det är såååå många nya dofter! Vi testade det nya kopplet och halsbandet för första gången, vilket gick bra och så jättesnyggt ut på honom :D
...men hur söt får man lov och bli egentligen?!
Det var lite skällande och lite panik när han såg en av de människorna vi mötte, inte vet jag varför. Men jag känner igen det eftersom Digby var ungefär likadan en gång i tiden, så jag vet hur jag kan hantera det. Axel är dock lättare att få kontakt med än vad Digby var när han var liten, så det blir nog inte så svårt att få bukt med. Dessutom är det här en helt ny miljö, så kanske har det med det att göra. Duktig är han i alla fall och börjar mer och mer lyssna på sitt namn, allra mest om man säger "Ax" efter som det har ett S-ljud och är lätt att säga. Lite klicker har vi kommit igång med idag också, så inklickningen är på gång! Även lite sitt-träning har vi hunnit med. När Axel inte riktigt vet vad han ska göra sätter han ner sin lilla rumpa, så han är redan på god väg att lära sig själv sitt - utan att han ens vet om det!
En annan grej som Axel gjorde idag var att han faktiskt lekte med mig för första gången! Han busade med mig och jag blev lite utskälld av honom, men det var kul att se honom så och lite utskällning tål jag :) Nackdelen med det är att han tror att jag alltid vill busa, men med lite träning kommer han förstå skillnaden mellan när jag vill busa och inte vill busa.
Imorgon har jag inte riktigt tänkt ut vad vi ska göra, men mer namnträning såklart - han måste lära sig vad han heter. Och mer klicker, det vill jag lära honom ganska snart eftersom det är en bra grund. Kanske lite inkallning? Vi får se vad dagen erbjuder! Måndagar är min ena lediga dag från skolan och imorgon får jag kan spendera den med det bästa sällskapet - en urgullig liten valp!
Just nu är Axels position min säng, men strax får han lägga sig i sin egen bur för att jag ska sova :)
Godnatt!
