En blivande agilitystjärna...?

Efter att vi fått ladda batterierna efter helgens spännande och roliga äventyr, var vi ikväll mer än redo för agility igen! Och oj vad vi lärt oss mycket ikväll, mycket att ta in men också väldigt roligt. Roligast tycker nog Axel det är, för han får vara lös när vi tränar och det gör honom väldigt busig, vilket genererar en hel del Pumifnatt ;) Ibland kommer de där fnatten från ingenstans och så är han igång, använder HELA halldelen vi har som hans lekplats. Han börjar dock förstå att det lönar sig faktiskt mest att komma till mig, för man kan faktiskt få godis eller leksak då. Godiset är inte alltid jättekul, men leksaken är extremt rolig och funkar i princip alltid. Leksaken är så rolig att han inte vill släppa den och när han väl gör det så ska han minsann säga att det inte är okej att ta ifrån honom något som är så kul! Dålig stil, tycker Axel.
 
Vi gjorde en hel del övningar som var helt nya för mig och Axel, men som de andra gjort förra veckan. Jag och Axel var tyvärr inte med då, eftersom jag inte mådde helt bra under hela den veckan, så vi fick lite extra hjälp ikväll. Bland annat fick jag och Axel lära oss något som heter "Fäktaren", vilket innebar att man väldigt övertydligt skulle peka på det hinder som hunden skulle hoppa. Det gick ganska bra för oss, tills Axel fick ett rejält fnatt och jag tänkte att han behövde ut. När han väl kom tillbaka fick vi göra några gånger till och då gick det relativt bra igen. Vi fortsatte dessutom med balanshindren och gav oss på A-hindret. Där fick Axel gå upp på hindret lite och sedan ner mot golvet igen, för att sätta tassarna på sin target-platta. Det där gick ganska fort att fatta för min lille kille, ibland är han riktigt kvick! Vi fortsatte med samma sak på ena bommen av balanshindret, där bommen var upplagd på ett bord så att det var lutning på den. Axel fick gå upp från sidan och sedan neråt på bommen, där hans target-platta låg och där fick han klick och godis. Vi har även börjat lägga på kommando nu och bestämt oss för ordet "Push".
 
Det var en massa övningar vi gjorde och jag kommer inte ihåg allt just nu, men vi hade jäkligt kul och har lärt oss väldigt mycket. Axel har det såklart extra kul, för han få gå lös när det är hans tur och så får han kampa med leksaker. Bland det roligaste han vet är tunnlar och efter helgens kennelträff lärde han sig att springa genom böjda tunnlar - och, ja, nu vet jag att han kan det på riktigt och att det inte bara var en engångsgrej. För idag hade han ett jäkla sug på den böjda tunneln och varje gång gjorde han rätt, sprang igenom tunneln och började kampa leksaken som jag stod med. Idag testade vi också den platta tunneln för första gången och efter bara ett par försök så kunde han köra den med släpet helt nerfällt. Han skulle verkligen gå genom eld för sin älskade leksak, tror jag ;)
 
Han är helt fantastisk redan, så kanske blir det en agilitystjärna av honom med? Det tror jag, med mycket träning och en hel del finslip från både min och hans sida ;) Jag är i alla fall otroligt stolt över honom såhär långt och det kan bara bli bättre!
 
/ Melanie



Tidigare inlägg