My Dog 2017, 5-6 januari - vår första utställning
Det här var dag 2 på My Dog, den enda gången han stod riktigt, RIKTIGT snyggt! :D
Oj, vilka dagar det har varit! Och vilka erfarenheter man kommer hem med. Vår första utställning, som faktiskt gick över förväntan. Jag var så sjukt nervös veckorna innan, men två dagar innan själva utställningen släppte det lite. Då kände jag mig istället relativt lugn (för att vara mig) och på själva utställningsdagen var det nog adrenalinet i kroppen som gjorde att nervositeten försvann lite och att jag bara körde på. Fast det är klart att jag var ganska nervös då också - det var ändå min och Axels första utställning - men kanske ändå inte så nervös som jag trott. Mycket av min nervositet försvann nog för att jag hade mycket stöd av Axels fantastiska uppfödare och av alla andra runtomkring. På Axel hade jag inga krav, för han är bara en bebis och då ska man inte ha så mycket krav på sig.
Axel var väldigt på i ringen. Han drog hela tiden, vilket han inte gjort när vi tränat hemma eller på ringträningen. Det berodde såklart på att det här var en annan miljö, med massa nya och främmande människor och hundar. Men förutom det tyckte jag han skötte sig exemplariskt. Väldigt gosig med domaren både på torsdagen och fredagen och väldigt social i allmänhet med alla. På torsdagen ville han inte ställa upp sig riktigt, men det berodde på att han skulle stå med rumpan åt tikvalparna som kom in bakom oss och då ville han ju hellre gå och mysa med sina systrar än att stå stilla - helt förståeligt ;) På fredagen stod han riktigt, riktigt fint ett tag och jag var väldigt nöjd med det!
Axel var väldigt på i ringen. Han drog hela tiden, vilket han inte gjort när vi tränat hemma eller på ringträningen. Det berodde såklart på att det här var en annan miljö, med massa nya och främmande människor och hundar. Men förutom det tyckte jag han skötte sig exemplariskt. Väldigt gosig med domaren både på torsdagen och fredagen och väldigt social i allmänhet med alla. På torsdagen ville han inte ställa upp sig riktigt, men det berodde på att han skulle stå med rumpan åt tikvalparna som kom in bakom oss och då ville han ju hellre gå och mysa med sina systrar än att stå stilla - helt förståeligt ;) På fredagen stod han riktigt, riktigt fint ett tag och jag var väldigt nöjd med det!
Axel var den enda Pumihanen i valpklassen, så jag fick gå in helt själv i ringen. Läskigt, tänkte jag först - men ganska skönt att vara ensam i ringen ändå och slippa tänka på att det är någon annan med också :) Extra bra att vara ensam, med tanke på att det var första gången och mina nerver var lite på utsidan av kroppen.
Här kommer resultatet av två dagar i ringen. Fin kritik fick vi, tycker jag! Han behöver bara bredda sig lite, få lite muskler, få lite mer världsvana och sånt, verkar det som. Men han är ju himla så social och trevlig med alla, så jag tror det gjorde mycket också :)
Axel i ringen för första gången, torsdag 5 januari.
TORSDAG
Domare: Hans Almgren
Mätresultat: 44,5 cm
Kritik: Uppnått maxmåttet vid 6 mån. Vackert huvud. Utmärkt könsprägel. Korrekt komplett bett. Vackra öron när han bär upp dem. Raka framben, bra benstomme. Väl pigmenterad. Bra färg, tillräckligt vinklad runt om, behöver bara få djupet i kroppen och vanan i ringen. Fin siluett, tar för sig väl med utmärkta rörelser.
Mätresultat: 44,5 cm
Kritik: Uppnått maxmåttet vid 6 mån. Vackert huvud. Utmärkt könsprägel. Korrekt komplett bett. Vackra öron när han bär upp dem. Raka framben, bra benstomme. Väl pigmenterad. Bra färg, tillräckligt vinklad runt om, behöver bara få djupet i kroppen och vanan i ringen. Fin siluett, tar för sig väl med utmärkta rörelser.
Resultat: 1:a med HP - hederspris. Han blev även BIM - bäst i motsatt kön - valp efter att vi fått tävla om BIR - bäst i ras - valp och BIM valp mot systern Axa.
BILDER FRÅN TORSDAGEN
Axels söta syster Fun Fix Trixie, "Trixa", väntar på sin tur.
Fun Fix Axa, tillsammans med sin matte och uppfödare.
Fun Fix Dixie och Fun Fix Extra, "Xena".
Fun Fix Dixie.
Fun Fix Extra, "Xena".
Fun Fix Trixie, "Trixa".
Axel och Axa skulle tävla mot varandra om BIR - bäst i ras - valp respektive BIM - bäst i motsatt kön - valp och dem fick därför gå ett till varv i ringen.
Axa vann BIR valp och fick senare gå i finalringen på eftermiddagen och Axel vann BIM valp, så där var det sluttävlat för våran del.
Fina syskonen :)
Han var nog ganska glad över sin rosett, tror jag ;)
Efter valparna var det dags för de vuxna hundarna att gå in i ringen. Där fanns bland annat Axels mamma och Axels faster.
Finaste Fixa - Skallabackens Frigga.
Axa i finalringen på eftermiddagen. Tyvärr vann dem inte något där, men dem verkade ha kul i alla fall och det är ju det viktigaste :)
FREDAG
Domare: Paula Heikkinen-Lehkonen, Finland
Kritik: Normalt utvecklad. Verkar ännu något högställd.Bra huvud. Mörka ögon. Bra hals. Bröstkorgen behöver bli djupare och få mer volym. Utmärkt bakbensvinkling. Något för tätt ringlad svans. Ännu i valppäls. Parallella rörelser. Trevligt temperament.
Resultat: 1:a med HP - hederspris. Han blev även BIM - bäst i motsatt kön - valp, efter att vi fått tävla om BIR - bäst i ras - valp och BIM valp mot systern Xena.
BILDER FRÅN FREDAGEN
Fun Fix Axel.
Fun Fix Axa.
Axa, Dixie och Xena.
Fun Fix Dixie.
Fun Fix Trixie, "Trixa", visad av handler då matte inte kunde närvara.
Xena och Axel, BIR valp respektive BIM valp.
Axels faster med matte i mitten.
Axels mamma Fixa.
Fina Fixa :)
Förutom att springa vänstervarv i ringen, kikade vi även runt på mässan och alla dess montrar. Jag är ganska shoppinggalen i vanliga fall, men jag hittade inte så mycket som föll mig i smaken. Det enda jag köpte var Hundboken 2017, en kalender där jag kan skriva in allt som har med Axel och Digby att köra. För i vår kör vi ju igång med kurser, jag och Axel, och kanske fler utställningar. Så en kalender för bara hundgrejer lär ju behövas. Det slutade även med att jag köpte en stor, lila Hederpris-rosett. Den lilla fick jag, för den ingick tydligen i priset, men den stora var så snygg så jag ville i alla fall ha en sådan! Jag var också runt och tittade på rasklubbstorget lite - och fastnade självklart vid världens sötaste Tollartik. Typiskt mig ;) Kommer inte ihåg hur gammal hon var, men kanske runt året. Hur trevlig och go som helst och helt annorlunda än Digby är. Lite reserverad var hon, men ändå tillräckligt social tyckte jag :)
Axel var väl... eeeh, typ lagom intresserad?
Både under torsdagen och fredagen satt jag, mamma och pappa och lyssnade på favoriten Fredrik Steen när han pratade. Han höll riktigt intressanta föreläsningar om belöningar, att anpassa belöningarna till situationen, att använda olika belöningar - lek, godis, beröring osv. - och en massa annat. Även om det känns som att jag redan visste det här innerst inne, är det nog sånt jag lite glömt bort och sånt som jag behöver påminnas om emellanåt. Jag satt och försökte suga åt mig allt han sa som en svamp! Fredrik pratade även lite om "regler och ramar i flocken", hur man talar om att något är okej eller inte är okej för hunden att göra - genom att fysisk visa det, inte våldsamt men bestämt. För hundar förstår det, de förstår när man fysiskt säger "det där gjorde du bra" genom att krama om dem eller på annat sätt ge fysisk kontakt - likadant om dem gjort något fel, att säga ifrån med fysisk kontakt "det där var inte okej". Önskar att jag hade kunnat skriva ner allt i huvudet, så att jag kunde komma ihåg det för all framtid - för allt han sa var verkligen vettigt, förståeligt och helt i min smak när det gäller hundträning. Axel, däremot, lyssnade nog inte alls på vad Fredrik hade att säga. Istället låg Axel och sov sig igenom det hela, delvis i mitt knä och lite på golvet.
Vårt hotellrum! Kanske inte de bästa bilderna, men de får duga. Här sov jag, och Axel i sin bur.
Här sov mamma och pappa.
Toa och hall.
Natten mellan torsdag och fredag spenderade vi på hotell Scandic Rubinen, som låg på lagom hundrastningsavstånd - ca en kilometer från Svenska Mässan, där My Dog var. Vi hade ett jättefint hotellrum, förutom att min säng var en bäddsoffa som gjorde att jag fick ont i skuldrorna av att sova i den... Men vi fick i alla fall sova och jag fick äta croissanter och pannkakor med grädde och sylt till frukost, för det fanns faktiskt på frukostbuffén! Skulle ha ätit mer från buffén än vad jag gjorde, men tiden rann iväg och vi fick stressa lite till Mässan. Hotellet ligger på Avenyn och gav mig ett perfekt tillfälle att ägna mig lite åt det som jag nördar allra mest just nu: Pokémon Go ;) För jag hann faktiskt med att jaga en hel del Pokémon och fånga någon ny, men också några som jag redan har men behöver för att utveckla osv.
För att sammanfatta båda dagarna tycker jag att det var två härliga dagar, fyllda med det jag älskar mest: HUNDAR! Bara hundar överallt, vart man än tittar. Och då inser man hur mycket man älskar dessa varelser, dessa mysiga, snygga, söta och härliga fyrfotingar. Men allra mest älskar jag såklart mitt egna lilla troll, min egen Koalabjörn - lille Axel. Och såklart Digby. Och Staffan-kanin också. Får nog bli My Dog nästa år också, tror jag ;) Men innan dess tar vi tag i lite kurs och kanske några utställningar till, för vi behöver bli mer vana både jag och Axel.
Och här är han lite snyggt uppställd med rosetterna på hemmaplan :)
...man kan stå snyggt även utan rosetter, såklart ;)
...nu hänger dem stolt på en av väggarna i mitt rum, tillsammans med kritiken från domarna :)
Och även om jag är glad över att ha vi har vunnit rosetter, måste jag ändå säga att det som gör mig mest glad är min fantastiska hund! Den här lille killen har skött sig något så fantastiskt bra, så lugn och go hela tiden och inte mycket skäll - trots att han annars är ganska snabb med att säga vad han vill få sagt. Och att han var så lugn trots att det var mycket människor och hundar och rörelse hela tiden. Han hälsade fint på människor, eller om han inte ville så gömde han sig lite bakom mig och gruffade på dem. Men för det mesta var han social med alla som ville hälsa på honom - och om man inte hälsar på honom kan man också få sig en utskällning ;) Jag är bara så stolt över honom. För även om rädslan tog över ibland när det blev för mycket och han bara ville därifrån, så tog han sig ändå igenom allt vi utsattes för - människor, hundar, dörrar som rör sig och jagar honom, dörrar som är självöppnande, hissen på hotellet tog han med största lugn, befolkade gator på Avenyn där hotellet låg... typ allt! Jag bar honom ibland inne på mässan, när jag märkte att det blev för mycket för honom, men för det mesta fick han titta och upptäcka på sitt egna sätt. Och jag måste bara understryka att jag är otroligt stolt över den här underbara lille valpen!
Idag fick jag äntligen klippa honom kring ögonen, så han ser något liksom. Har inte vågat göra det innan utställningen var över, men nu är den det och då tyckte jag han behövde lite kortare frisyr kring ögonen. Han har så fina ögon - när man kan se dem ;) Nu ska vi vila upp oss efter alla nya intryck från dem två första utställningsdagarna i våra liv, träna vidare på ställande i olika miljöer och börja planera inför eventuella utställningar till våren och sommaren!
Idag fick jag äntligen klippa honom kring ögonen, så han ser något liksom. Har inte vågat göra det innan utställningen var över, men nu är den det och då tyckte jag han behövde lite kortare frisyr kring ögonen. Han har så fina ögon - när man kan se dem ;) Nu ska vi vila upp oss efter alla nya intryck från dem två första utställningsdagarna i våra liv, träna vidare på ställande i olika miljöer och börja planera inför eventuella utställningar till våren och sommaren!
/ Melanie
Kommentarer
