...eller datorproblem och höstfoton, kanske lite beroende på hur man ser det. Igår var jag ute och tog lite höstfoton tillsammans med det bästa sällskapet Unge Herr Pumi, eller Axel som han faktiskt heter ;) På kvällen skulle jag redigera fotona och senare lägga in dem här på bloggen, men mitt under redigeringsprocessen så frågade datorn om den kunde uppdatera. Det hade den frågat tidigare under veckan också, så jag tänkte att "okej det kanske är dags nu då!" Men oj, vad mycket problem det kan medföra! När den väl hade uppdaterats så fastnade när jag försökte logga in och det hände varje gång jag försökte logga in. Efter mycket egna "tester" och en massa Googlande, så kunde jag till slut kopiera allt som är viktigt för mig (som skolarbeten, särskilt svenska-uppsatsen som jag kommit så långt på) och datorn är mer eller mindre återställd och i fungerande skick för tillfället. Det var fullständig panik hos mig igår kväll, kan jag lova, men det är skönt när man äntligen löst det - helt själv dessutom. Eftersom jag är den enda med Mac i familjen, så blir jag ganska ensam i det hela när problem som det här uppstår. Men det är där Google och diverse forum eller Macs egen hemsida kommer in i bilden och är jättebra informationskällor :)

Nu när jag äntligen fått redigerat bilderna från igår, så kan jag ju äntligen visa upp dem! Så, här kommer dem :)Vid bussgatan är det verkligen höstfärger överallt, så himla härligt!Det bästa fotosällskapet man kan få <3Alltså, det där leendet är ju svårt att inte le åt!Det är mycket hopp och studs i den där Unge Herr Pumi...
Överallt är det fina höstfärger - det är magiskt att se alla dessa varianter av röd, orange, gul, grön...Jag kan inte riktigt alltid ta in vilken tålmodig, snäll, lugn och helt jäkla fantastisk valp jag fått äran att äga! När jag stannade för att fotografera, vad gjorde Axel då? Jo, han satte bara ner sin lilla rumpa på asfalten och väntade på att jag skulle bli klar - inget gnäll, inget skäll! Säg mig vilken annan 3.5 månaders valp som skulle göra det, för jag känner då ingen annan som skulle ha sånt tålamod :)Runt Dammen är det bara så fint just nu, så många olika färger och nyanser av färger - och i solens ljus kommer dem verkligen fram ordentligt.Det är klart att vi spanade på ankor även igår eftermiddag ;)Sedan fick Axel springa lite lös, som han faktiskt fick lov att göra större delen av promenaden igår! Han kommer ganska bra på inkallning, vilket gör att jag faktiskt vågar ha honom lös.Och när man är lös - vad gör man då? Jo, det är väl självklart att man får en massa Pumifnatt ;)
Det är viktigt att lära känna skogarna vi kommer gå i när Axel växer upp, så vi tog en liten tur ner mot skogen och upp i en skogsdunge som leder tillbaka till Dammen där vi kom ifrån. Axel gick lös hela tiden i skogspartiet och oj vad han drog iväg, för att sedan komma tillbaka till mig för att få godis - duktig liten Pumi :)Den här bilden är jag sjukt nöjd med :DHäftiga löv som gömmer sig i skogen! Unge Herr Pumi har fullt upp med att utforska alla dofter och ljud som finns i området.Liten Pumi tittar upp :P