Idag fick Staffan åka akut till veterinären. Han har varit lite hängig ett tag, men jag har tänkt att värmen också gör sitt. Som jag skrivit innan så var han hos vetten för nästan exakt 2 månader sedan, för att han hade konstiga ljud för sig. Då konstaterade den vetten att han var pigg och frisk, en väldigt fin kanin allt som allt! Men ljuden han hade redan då har fortsatt och han har även blivit mer eller mindre apatisk. Staffan har känts trött och nästan demprimerad ibland, inte haft riktigt samma aptit som han brukat ha. Han vill inte längre hålla på så mycket med sin aktiveringsboll heller. Han har slickat sig mycket, så pass mycket så att han har ganska lite päls på flera ställen på kroppen. Jag har helt enkelt bara sett och känt att något inte är rätt med min lilla Fluffboll.

Så idag ringde jag till veterinären för att höra lite vad dem tyckte. Men jag valde att gå till Vettris på Flygstaden idag, för jag ville ha ett andra utlåtande och lite så från någon annan veterinär. Dem har dessutom en veterinär som är mer specialiserad på smådjur där, så om det behövs så finns det någon med mer expertis där. Annars gillar jag Travbanekliniken, för att dem känner till oss och våra hundar. Djurskötaren jag pratade med på Vettris tyckte, efter att jag beskrivit Staffans beteenden, att vi skulle komma in. När en kanin är så pass hängig så är det oftast något fel, för dem är inte sånna annars.

Så fick komma in på en akuttid, vid 14-tiden i eftermiddags. Vi fick vänta lite, men inte särskilt länge ändå. Vi fick träffa en ganska bra veterinär, som lyssnade på mig och började utreda Staffan. Först kände hon igenom honom, lyssnade på hjärta och lungor som lät bra och klämde lite på honom. Hon ville göra röntgen på mage, lungor och så, så det gjorde vi. Röntgen såg bra ut - inga gaser i magen eller något annat onormalt. Staffan var jätteduktig, även om han försökte kämpa emot så fick gick det att få bilder när han låg på sidan. Veterinären ville också ta blodprov, vilket på en liten och ibland ganska envis fluff är lättare sagt än gjort. Djurskötaren fick sticka i både ena framtassen, där det inte gick att få ut nått eftersom han inte tillät att dem stack i tassen, och även i båda öronen. Det skulle blivit två rör, men blev bara ett rör och ett litet kapilärrör. Men Staffan var såååå duktig!! Han kved lite, för det kan inte vara kul att få en nål i örat, men han var så himla duktig! Jag var fundersam på hur man tar blodprov på kanin, för det har jag aldrig varit med om innan, men nu vet jag. Tänderna kollade vetten också och dem såg bra ut, vilket är skönt att veta eftersom det också var en sak jag tänkte på i förmiddags.

Blodproverna visade att lever och andra organ fungerar bra. I allmänhet var proverna bra, men det fanns en liten avvikelse. En typ av vita blodkroppar var lite lägre, likaså var röda blodkroppar också lite lägre. Dock sa veterinären att det inte var något oroande, för dem var inte jättelåga. Behandlingen för Staffan blev: Pimperan, 1 spruta 3 gånger varje dag (fick 9 sprutor, så kommer räcka i 3 dagar) och Critical Care Apple-Banana, 4-6 ggr per dag - båda är för att få upp aptiten hos honom. Blir lite att hålla reda på, men allting för min fina lilla Staffan. Vill att han ska må bra igen, vara glad och vilja komma ut ur sin bur när jag öppnar till honom. Att han ska ha lite mer aptit. Vetten tänker att om han får lite mer aptit så kanske slickandet hos honom försvinner, eftersom han kanske har ont i magen. Då kanske saker och ting kan rätta till sig för honom. Vetten ska ringa om ett par dagar i alla fall. Om han inte blir bättre, så ska vi gå vidare med utredningen. Kaniner är inga enkla djur att förstå sig på, särskilt inte när det gäller smärta eller sjukdom - dem är duktiga på att dölja. Och imorgon börjar jag med Primperan och Critical Care till honom.

 

 

/ Melanie