Idag åkte vi till Veddige igen, för att ha ett andra möte med hundpsykologen vi träffade för ett tag sen. Och precis som förra gången åkte jag därifrån med en sådan "WOW-känsla" i kroppen - man blir så insiprerad, känner sig lite klokare och har fått en massa bra övningar och tips till Digby. Sen blir man ju också trött i huvudet, för man är inspirerad och har pratat väldigt mycket i nästan 1,5 timme - ja, då är man ganska slut efteråt.

Digby började ju få sina allergispurtor för ett tag sedan, som jag skrivit om innan, vilket han bara väntade på senast vi var på Byrackabyrån hos hundpsykologen. Detta har gjort att han blivit mer stressad än innan och detta berättade jag såklart för psykologen. Då fick hon tänka om lite, för det verkade inte riktigt vara vad hon hade planerat. Både hon och jag förstår ju att han är mer stressad av sprutorna nu. Jag vet att själva sticket inte är något problem, för han har aldrig tyckt det är obehagligt att bli vaccinerad, men att själva omställningen i kroppen är stressande - det kliar mer ibland, jag tror att han helt enkelt känner att det känns konstigt i kroppen. Hundpsykologen hade massa bra jämförelser, som jag tyvärr inte kommer ihåg nu men som var så himla bra beskrivet. Det hon menade var i alla fall att han är ju faktiskt sjuk, även om det inte syns utanpå så är han sjuk. Därför ska han inte påfresta sin kropp mer än nödvändigt just nu, eftersom kroppen jobbar för fullt med vaccinet. När man allergivaccinerar - eller vaccinerar överhuvudtaget - så sprutar man ju faktiskt in det dem är allergiska mot och så är det meningen att man ska få immunförsvaret att "omprogrammera" sig. Det är ganska självklart, när man tänker på det, att han kommer bli mer stressad av det här - mer än han redan är på grund av sin allergi - när man utsätter hans redan stressade kropp för det här. Just för tillfället så ökar vi hans vaccindos ganska ofta och någon gång i juli (tror jag det är) så är han uppe på full dos, samt att han just nu också får 2-3 sprutor i veckan - i juni (tror jag det är - inte lätt när man inte har schemat framför sig, haha) kommer han börja få en spruta varannan vecka och senare i höst en spruta i månaden. Men just nu är det mycket för min Digby.

 

Eftersom Digby är så stressad, så tyckte hundpsykologen - och jag höll med, när hon sa det - att vi skulle sjukskriva Digby en period framåt. Japp, sjukskriva! Det lät såklart roligt när hon sa det - "Vadå? Sjukskriva en hund? Haha!" - men jag förstod ju också vad hon menade. Han behöver ta det lugnt en period - han behöver inte mer påfrestningar just nu. Digby behöver helt enkelt en period då hans kropp får ta igen sig, precis som när vi människor sjukskriver oss!

 

Så det han ska få göra från och med nu och under hela sommaren är dels att få vila och låta hans kropp få återhämta sig. Sedan kommer en liten punktlista med saker (för att det är enklast att stolpa upp det så) vi fick tips om att göra, som jag kommer försöka fullfölja så gott det går för Digbys bästa.

• Vi ska fortsätta med lugna promenader (ja, i den mån det går när det kryllar av hundar, människor, cyklar och annat att tagga på).
• Hundpsykologen tyckte det var bra som jag gjort när han stressat upp sig, att jag kastar godis i gräset för att få ner honom och försöka få honom att lugna sig på det sättet. Så det ska vi fortsätta med. Vi ska göra lugna övningar, eftersom det inte skadar att göra lugna övningar och övningar där han får använda sin nos - tvärtom kan det nog vara bra att han faktiskt får göra något, så länge det är lugnt och stillsamt.
• Balansbollen jag har här hemma (just nu utan luft, undanstoppad någonstans) kommer nog också åka fram snart igen, för efter att vi testade lite balans igen idag hos psykologen så insåg jag återigen hur bra det är för honom. Han blev trött mentalt av det och fick verkligen jobba med sina ben. Kanske även blir att införskaffa något av dem grejerna som hon hade, en balansdisk eller ett grönt hundben.
• Digbys bur, som legat nedpackad ett tag nu på grund av platsbrist etc., kommer åka fram igen nu! Som en del i hans återhämtningsprocess så tyckte hundpsykologen det kunde vara bra att han fick ett eget litet krypin, där han kan gå undan och få sova lite mer ostört. Där kan han även få ha ett ben, något annat att tugga på eller arbeta med (typ en Kong med fryst köttfärs i), eftersom tuggande och slickande är lugnande för hundar. Buren ska inredas på nytt, eftersom det inte finns någon madrass till den så ska jag köpa en sån här på Hööks imorgon.
• Något annat som också har med återhämtningen och även få ner hans stressnivå att göra är att jag ska börja ge honom Zylkène varje morgon. Zylkène är vi ju bekanta med sedan innan, eftersom Molly åt det. Hur länge Digby ska få det återstår att se, men två veckor till att börja med för att utvärdera om det har någon effekt på honom. Beställde det idag, så det kommer nog i början eller mitten på nästa vecka så att vi kan börja med det.
• Imorgon ska jag köpa en dörrmatta och en fleecefilt också. Hundpsykologen visade mig något hon sett på Facebook och tänkte att det inte kunde vara så svårt att göra själv, så jag tänkte att det ska jag minsann göra! Hur det kommer se ut får vi se - och, ja, självklart kommer det bild på resultatet också ;)
• Digby fick testa att göra både aktivering med äggkartonger och med en SIA-glassburk med massa toarullar i, där han skulle lyfta ut toarullarna för att komma åt godiset. Det med glassburken kanske vi kommer göra hemma, men efter att ha sett hur han behandlar stackars äggkartonger så tror jag inte att vi kommer göra det hemma. Han fullkomligt demolerade två äggkartonger för att komma åt godiset. Eller, ja, egentligen tror jag att han snarare tyckte det roligaste var att få ha sönder kartonger! Han blev ju Digby The Destroyer där och då, typ - hahaha. Tur han är söt i alla fall ;)